tisdag, februari 20, 2007

Jag är tillbaka...

Efter flera veckor så uppdaterar jag min blogg igen. Jag märkte att folk frågat vart jag hållit hus och varför jag inte uppdaterar min blogg. Jag är oerhört tacksam för Ert intresse och det är mycket roligt att veta att folk faktiskt läser ens blogg och förhoppningsvis någorlunda berörs.

Jag har haft ganska så fullt upp den senaste tiden och detta har berott på bland annat personliga problem. Jag har haft lite saker att ta tag i nu på sistone och därför så har det tyvärr inte blivit så mycket blogg skrivande för mig, vilket givetvis har varit väldigt tråkigt för mig också.

Men nu har det mesta löst sig, som det annars brukar göra här i livet och därför så är jag tillbaka!

Men en sak har inte löst sig dock, trots den långa tiden som nu gått förbi. Och det är det faktum att den blodiga islamiska republiken fortfarande är vid makt och för varje dag förtrycker, plågar och torterar det iranska folket.

För några dagar sedan satt jag och diskuterade med en yngre iransk kille som jag känt under en kortare tid. Han hade aldrig varit i Iran och talade persiska med stor brytning, men visade stort intresse för sitt land. Det visade sig att hans far haft politiska problem och därför vore det riskabelt för han och hans familj att åka ner till Iran. Han berättade att hans far efter revolutionen fick politiska problem, eftersom han var kommunist men att han under Shahens tid levde ett mycket bra och problemfritt liv.

Jag fick nästan tårar efter killens historia, men samtidigt var jag stolt över att höra en än gång att Iran faktiskt en gång i tiden var demokratiskt och att frihet rådde landet.

Till och med dagens iranska ungdomar kan se det sanningen om Iran, att Iran och det iranska folket blev lurade och att stormakter var bakom denna hemska revolution som förstörde vårt en gång så vackra och fridfulla Iran.

Länge leve Iran och monarkin!