En vanlig arbetare i Iran för ca 28 år sedan, det vill säga innan revolutionen, tjänade omkring 2000 toman (motsvarande 2000 kr). Hyran för en lägenhet med ett rum låg runt 800 toman (800 kr), ett paket mjölk kostade 2 toman (2 kr) och ett kilo kött kostade 12 toman (12 kr). Dessutom kunde den som ville ut och roa sig då och då med till exempel en biobiljett för bara 6 toman (6 kr). Det bör nämnas här att 1 toman under den tiden var lika med 1 kr.
Dessutom låg arbetslösheten låg på 0 % vilket betydde att de som ville arbeta, hade alltid möjlighet till det.
Idag är det dock andra puckar som gäller. Idag tjänar en vanlig arbetare 160 000 toman (1260 kr). Hyran för samma lägenhet ligger runt 180 000 toman (1420 kr), ett kilo kött kostar 7000 toman (55 kr), ett paket mjölk kostar 1200 toman (9,5 kr) och en biobiljett kostar 1200 toman (9,5 kr). En annan markant skillnad är att hela 127 toman idag är ungefär lika med 1 kr.
När man anger summan i kronor kan det inte alls verka så mycket, men om man jämför priserna i toman (den iranska valutan) då märker man ganska snabbt att engångslönen inte ens räcker till en månads hyra. Däremot under Shahens tid var till exempel detta inget problem alls. Lönen räckte gott och väl och en människa kunde leva ett hyfsat bra liv. Självfallet fanns det människor som tjänade mer och levde rikare liv, på samma sätt som det finns idag i Sverige, men ingen behövde gå runt och svälta och det är det som är det viktigaste.
Irans nuvarande situation beror på inget annat än landets nuvarande ledare, mullorna, som tänker på ingen annan än sig själva trots att deras egna statistik visar att hela 40 % av befolkningen lever under fattigdomsgränsen. Mullorna har gång på gång visat att de inte bryr sig det minsta om vad som händer med folket, så länge deras egna plånböcker mår bra.
Skillnaderna mellan Irans nutida och dåtida ekonomi är hjärtskärande och det är absolut inte konstigt att prostitution idag härjar över landet. Bara i landets huvudstad, Tehran, finns det idag omkring 600 000 kvinnor som mot sin vilja tvingas sälja sina kroppar för en brödbit och bara tanken får mig att skaka av vrede. Tänk om det var man själv som befann sig i dessa kvinnors skor....
Tills nästa blogg, med hopp om ett snart fritt Iran där ingen ska behöva svälta!